khötlar ['khötlar]

n.m. - 'Schüttler', einmaliges ↑khötln; scossone, scossa. [dər 'mɔntl ɪʃt 'ɔɪs 'ʃtaːbɪç - ɪ 'geːbə-dər aːn 'khötlar 'aʊs] - der Mantel ist ganz verstaubt, ich gebe dir einen 'Schüttler'; il capotto è pieno di polvere - ti do una sbattuta. ↑khötln